Jadu just nu sitter man ensam i lägenheten och man har varit ute en sväng fast det var ju inge vidare direkt. Jag känner mig aldrig välkommen när jag går ut, känns som alla hatar en. Det är lätt att sprida falska rykten eftersom man bor på ett litet ställe, kanske finns det någon som har förstört mig, kanske inte.

Jag såg en tjej idag i alla fall gick ut med sin hund, jag hejade spontant till henne när vi körde förbi henne  och hon hejade tillbaka. Det kanske hade varit en helt annan historia om jag skulle vara nära henne och heja. Då kanske man inte skulle få någon respons tillbaka.

Eftersom det känns som människor kollar på mig, precis som jag har ett fult ärr i ansiktet.