Jag trodde det skulle bli lika kul som förra gången, när två tjejer dansade tät intill mig.

Det blev det icke som förra gången, var mest äldre människor och ibland yngre men mest hade det någon att vara med "pojkvän". Det blev att jag gick till ölstugan och drack två stora glas med cider, de kostade 50 kr st.  Det var tre hundra kronor åt skogen. 200 kr för inträde och 100 kr för två cider. Vart ska jag gå någonstans för att träffa någon egentligen?

Jag känner mig också trasig, eftersom jag är född i en familj, som inte verkade vela ha barn, men ändå blev det så. Antingen för mamma vågade inte säga nej eller tyckte synd om pappa. Man vet ju aldrig heller egentligen eftersom pappa är rätt bra på att manipulera. 

Verkligen trött på höra negativa saker, om vad dyslexier har för svagheter. Antingen flyttar ordern när man läser eller har man svårt att höra när man har dyslexi. Vad kommer han på härnäst? Att grisar kan flyga?

Om man skulle bry sig så skulle väl han ha hjälpt mig med läxorna istället för att ligga på en sova och läsa aftonbladet.